Allt på en gång!

Published: 04 Nov 2011 | Etiketter: bilder


image

image

Fick för ungefär två månader sedan antidepressiv drog utskriven (selektiv serotoninåterupptagshämmare) för att minska ångest till mångt och mycket grundad i en ickefungerande vardag. Detta som en tillfällig lösning i väntan på en neuropsykiatrisk utredning ska påbörjas. Märke inom 1-2 veckor att medicinen började dämpa nästan all ångest och minskar kraften i många tvångsmässiga beteenden och tankebanor ganska mycket. Började sakta men säkert kunna känna och tänka friare under ökad ihopblandning av precis allt. Utan ångest börjar alla möjliga känslor och tankebanor förändras: gamla / nya / lustiga / lustfyllda / saknade / förstärkta / sorgsna / lyckliga / märkliga…


image

…vilket är ganska förvirrande…


image

…och skapar större behov utav att matta ut kroppen / pausa från tänkande. Började gå/cykla i skogen och har kunnat fortsätta med det.

För första gången i mitt liv verkar jag kunna utföra även andra enklare sysslor regelbundet utan att mentalt köra slut på mig själv i misslyckade försök att behålla rutiner. Verkar nu klara tex. borsta tänder, duscha, städa, äta mat vid bra tider, diska… Att klara så här mycket tidigare har varit totalt omöjligt.

Jag har under många många år, från typ tidig 20-årsålder försökt finna metoder för att få en mer fungerande vardag… Det har nästan alltid slutat i att jag har blivit tvungen att resignera inför faktum att jag blibit tvungen att koncentrera mig på väldigt få saker åt gången för att inte bli galen eller ändå misslyckas pga. tanke/handlingslåsning.

Uöver planeringsförmåga har jag även periodvis väldigt svårt att styra min koncentrationsförmåga. Kanske något överdramatiserat exempel men om jag trycker på två tangenter på en keyboard kan det vara nog för att jag inte skall kunna utföra någon som helst annan syssla förrens jag i princip färdigställt en hel låt. Nästan alltid har jag efter en tid av intensivt lönearbete börjat må dåligt av att jag försvinner in i det mer och mer tills nästan alla icke arbetsrelaterade processer avtagit helt. Arbetar numera bara tre dagar i veckan, för min egen del handlar det mycket om att varva ned från arbetet med pausdag mellan varje arbetsdag.


image

Under senaste veckorna har saker börja rinna över över ordentligt ibland, känslor, tankar, färger…


image

…med en hel del gråt och andra starka reaktioner. Trots detta mår jag kanske bättre än vad jag någonsin kan minnas.

Tvångsmässigheten och koncentrationssvårigheterna finns absolut kvar men är i princip möjliga att hantera. Har även kunnat börja praktisera metoden att bara gå ifrån aktiviteter direkt som jag märker håller på att spåra på något negativt sätt. Det var väldigt väldigt länge sedan jag har känt att livet kanske kan ge något mer oavsett vad som händer, jag har aldrig klarat av att stå ut med mig själv på vägen förut.

image

Happines and/or upside down happiness? Vad utgör skillnaderna i glad, uppochnedglad och ledsen? Känslor manifesterar sig starkt, mycket och ibland väldigt märkligt just nu.


image

Som fler lite avkopplande (?) sysslor har jag tittat mycket på fågelkvitter och lyssnat på stora mängder fågelkvittermusik.


image

Och förlitat mig ännu mer på att blanda in vänner när jag känner att det faktiskt händer något i en inte helt kaotisk riktning.


image

Har nu varit sjukskriven i en vecka för att fylla i en bunt adhd/asberger-formulär inför neuropsykiatrisk utredning som inleds på måndag. Var påväg att riskera att fucka till detta genom att jag igår upptäckte att jag helt missat att jag var tvungen att anmäla mig själv två veckor i förväg för att inte utredningen per automatik skall avbokas annars, som tur var löste det sig idag. Monday is go!

I takt med att jag mår bättre märker jag även starkt tilltagande (hyper?)aktiva tendenser. Nu har jag kommit en bra bit in i något som känns helt nytt, det är fortfarande mycket som händer och det blir svårare och svårare för mig att försökta förstå vad som ger vilka effekter vid det här laget så jag försöker att inte fundera så mycket på det!

Storknar nästan av mig själv och tankar runt mig själv men det går vilket känns helt fantastiskt.

blog comments powered by Disqus